Direktlänk till inlägg 23 december 2013
Mitt inreses ridning. Jag har ridit sen jag var liten bebis på mammas och mormor hästar men jag tyckte det var sådär kul då det var liksom inget speciellt. Men sen när jag var 6 år så åkte vi till en ridskola i närheten och kolla om jag kunde få rida där en gång i veckan. Och det fanns tid kl:16.30 samma tid som jag hade NIF träning så jag fick välja NiF eller ridskola så jag valde ridning. Så nu red jag där en gång i veckan och tyckte detta var super kul. Jag var på mitt första ridläger där och starta även mina första tävlingar där. Sedan år 2010 dog mormors häst vinur och mormor sa att hon aldrig ville ha en till häst, så då börja vi leta höst till mig.
först var vi och provred en häst i Skövde som heter Candy. Vi bestämde att vi skulle ha henne på prov en månda men efter bara någon vecka märkte bi att hon inte var den häst vi sökte så vi lämna tillbaka henne. Någon vecka senare var vi och provred Wille och han fastna vi för så han skulle vi ha. Så dom var där och veterinärbisktja honom men han markera på ena bak så han hade en behandling där han skulle först vila en vecka, skritta en vecka och sedan trava och galoppera en vecka och detta gjorde vi och när hon kom nästa gång gick han igenom.
vi tog hem honom och precis när han kommit hem bara någon dag senare skadar han sig på benet och jag blir jättesjuk. Så han får vila i två veckor. Jag fick hem en ponny som var tanig,sakna muskler och huvudet var väldigt stor gemförelse med kroppen och han var bara i princip inriden. Jag har tränat för några stycken olika tränare och jag hade inte varit här jag är idag utan deras hjälp men jag och wille har gjort en fantastik utveckling som jag är otroligt stolt över för det är nästa enbart jag som har ridit ponny och jag ska inte säga att vi alltid gjort framgångar ut lika mycket framgång som det gått imot oss. Och jag vill verkligen inte skryta utan jag är vara otroligt stolt över att jag är just den person jag är. Och det tycker jag alla ska vara, att man faktisk är stolt över sig själv tror jag är väldigt viktigt.
just nu tränar jag och wille hoppträning för en som heter Mathilda och hon är väldigt duktig och dressyrtränar för en som heter Anna som också är otroligt dukigt. Jag hoppas på att en dag få rida i Globen som en utav som duktigast ryttarna i världen. Jag tror bara man vill och har lite enviset så kommer man långt. Så ge alldrigt upp utan lev dina drömma så långt det går istället.
//Evelina
Idag är det 21 dagar kvar till ridlägret endast tre veckor!! Längtar och även 14 dagar kvar till Falsterbo TVÅ veckor,! Ska bli helt dunder kul. Sedan även 2 dagar kvar till färgelanda, Ja här var några helt fatastikskt roliga hållpunkter på s...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
|||||||||
2 |
3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | |||
9 | 10 |
11 | 12 | 13 | 14 | 15 | |||
16 |
17 |
18 | 19 | 20 | 21 | 22 | |||
23 | 24 | 25 |
26 |
27 |
28 | 29 | |||
30 |
31 |
||||||||
|